............. sedan Per ringde och berättade att man hittat Nils kropp.
En fullständigt kaotisk vecka, där dagarna flyter ihop till en enda röra. Vi försöker hänga upp dagarna på vilka som varit här hemma tillsammans med oss.
Tack gode Gud för vänner som ställer upp i alla lägen!
Nu är Per hemma, och vi försöker komma i takt med varann igen, Per och Lisa och jag. Vi gör inte så mycket. Äter och fikar. Pratar. Tittar på bilder i Facebook och på andra sätt. Slötittar på tv. Ett par kompisar till Nils från den tid när han bodde hemma kom in och fikade och pratade en stund. Trevligt!
Just nu känner jag framför allt SAKNAD.
Aldrig mer kommer han att knöla ner sig bredvid mig och vilja bli kliad på ryggen, önska sig mammlagad mat till middag, ringa sin enda signal för att vi ska ringa upp och prata lite......
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar