Nu är det lördag igen, och ytterligare en vecka har gått.... Vi träffar människor, pratar, äter, gråter, skrattar ibland, är ensamma ibland, och försöker förstå vad som hänt. En hel del begravningsförberedelser blir det ju också förstås, men vi har väldigt många som vill hjälpa oss med allt möjligt praktiskt, och det är vi oändligt tacksamma för.
Det kommer att bli mycket folk på begravningen, och det känns frustrerande att vi förmodligen inte kommer att ha möjlighet att prata ordentligt med alla. Jag hoppas vi får möjlighet att träffa alla vid olika tillfällen längre fram, och ha mera tid att prata och minnas. Jag tror att våra, Nils och Lisas vänner alla är såna som pratar med varann och ser till att ingen sitter ensam och inte har nån att prata med....
Vi får hjälpas åt helt enkelt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fick mail från Agneta i slutet av feb och har sedan varit inne på Facebook.(+ lemans.maville) Oj, va jag har tänkt och bett för er! Även nu! Har fått Ewas blogadress av Siv Backe och nu har jag läst i den. Aldrig har jag suttit framför datorn och gråtit! Jag delar sorgen!
SvaraRaderaPer vet vem jag är, träffade Fam W en del under åren ´67-´77 Nu bor jag i Lidköping med man. Har 2 utflugna döttrar. Är pensionär och mormor till 5 barnbarn.
Mitt varma varma deltagande!!
Inga-Lise Furusand Albertsson