Ensam uppe...

Maken och dottern har gått och lagt sig och jag sitter ensam uppe och surfar på 3G turbo-surf.

Mönstret stämde även denna gång - d v s idag vände det och jag började känna igen mig själv igen. Det är lika häftig känsla varje gång: först är jag liksom utanför min kropp i ca 5 dagar och orkar ingenting, och sen känns det som om jag liksom BÄNDER mig tillbaka in i kroppen igen och blir mig själv.

Det låter flummigt, jag vet, men det är väldigt svårt att beskriva...

Idag blev det inget muffinsbak, men väl ett bröd och några bullar...

Sen har Lisa och jag varit på "trägårn" och köpt en massa blommor som jag började plantera, men då jorden tog slut kom det av sig. Vi får fixa mer jord i morgon, kanske.

Middagen intogs idag på Arnes Sjöbod i Bönhamn, där vi fick en både sorglig och rolig pratstund med innehavarna. Sist vi träffade dem var när Nils uppträdde i Gävle i höstas, då cirkusgymnasiet fyllde 20 år.

För övrigt har jag farit med osanning, upptäckte jag. När jag tog fram kallelsen till röntgen i morgon visade det sig att det inte alls är i Sundsvall jag ska röntgas utan i Härnösand. Vilken tur att jag kollade - tänk vad snopet det hade varit att sitta i Sundsvall och upptäcka att jag var på fel sjukhus! Skönt också att slippa åka så långt.

Nej nu ska jag också gå och lägga mig.

Godnatt godnatt!